Om bloggen

 

 

Jag ska försöka förklara vad syftet med den här bloggen är och lite vem jag är.

På sista tiden har jag känt att jag har saknat två saker. Ett mål och en fru. Nu är det dags att slå ihop de två sakerna till en. Mitt mål är att skaffa mig en fru.

 

När detta skrivs är jag singel. Man kan tänka sig att det är det första jag ska ändra på. Jag är dock inte helt säker på det.

 

Allt i den här bloggen kommer utspela sig inom en ganska snar framtid. Jag har nämligen satt en deadline på ett år för det här. Den går att spela lite med, men innan sommaren 2008 är över ska det här vara rott i hamn.

 

Vem är då den här killen kan man med rätta fråga sig. Vem i hela världen skulle kunna hitta på en sån här sak?

Jo, så här är det.

Jag är 27 år. Jag har hyfsat många vänner, och för tillfället ett ganska stort antal bekanta. Sånt varierar ju lite över tid. Jag har ett bra socialt liv, och jag trivs överlag med min tillvaro.
Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte dricker, för det gör jag, men på en ganska sansad nivå. I alla fall om man ser till frekvensen. Jag röker inte, längre, men jag snusar.
Jag är 190 centimeter lång, väger nåt kilo för mycket, ser ganska bra ut.

Det sägs av några av mina vänner att jag lider av den så kallade “konduktörsskräcken”. Det är en liknelse för att vara lite rädd för att binda sig.
Det bygger helt enkelt på tanken att man står där på perrongen, väskorna är packade och man är redo att gå på tåget. Precis när man tar tag i handtaget på sin väska kommer konduktören och ropar att det är dags att gå på. Skiträdd som man är för konduktörer släpper man såklart sin väska och lägger benen på ryggen. Inget förhållande där inte.

Jag hävdar att jag är sunt kräsen.

 

Det är å andra sidan något jag får försöka ändra på.

Min analys av det här projektet har resulterat i att jag har två alternativ.

 

Det finns det ansvarsfulla sättet där jag inte tar någon egentlig risk.
Det tråkiga sättet.
Det bygger helt enkelt på att jag letar efter någon att inleda en hållbar och seriös relation med, och så aktivt det går jobbar på att vi ska gifta oss innan nästa sommar är över.
Det finns två risker med det här som jag ser det.
Den första är att jag inte lyckas skaffa en flickvän alls.
Den andra att den flickvän jag hittar inte vill gifta sig med mig.
Jag kommer nog bara ha en chans om jag väljer den här vägen. Skiter det sig kommer jag inte hinna hitta en ny flickvän att bearbeta, och jag kommer definitivt inte hinna hoppa över till den andra vägen.

 

Det andra sättet är mycket mindre ansvarsfullt. Det innebär fler risker, främst ekonomiska sådana. Det innebär fler tvivelaktiga aktioner från min sida.
Det är helt enkelt mycket roligare, både för mig och för er.
Det går ut på att jag planerar så mycket som bara är möjligt först. Saker som tid och lokal för vigseln, jag bokar vigselförrättare, fixar catering och bjuder in de mina till festen, köper ringar och kläder, ja the whole shebang.
Efter det fixar jag någon som vill gifta sig, genom att presentera ett färdigt bröllop. Det enda hon behöver göra är att dyka upp och att bjuda in sin familj och sina vänner till festen.
Här tar jag många risker.
Det är inte omöjligt att jag inte lyckas hitta någon trots upplägget. Då kommer jag i och för sig ha betalt för en sjusärdeles fest, med dubbla ransoner mat och dryck till gästerna.
Men jag är inte säker på att jag egentligen har råd med det om det inte resulterar i ett äktenskap.
Det här sättet riskerar också att innebära ett visst mått av förnedring från min sida. Jag kan behöva tigga om ett bröllop och jag kan komma att behöva gå ganska långt ner på min ”preferenslista” för blivande fruar.
Det finns en risk att de jag närmar mig för detta kommer att tycka att jag är lite tokig.
Det finns en risk att de jag närmar mig för detta kommer att tycka att jag är helt jävla skogstokig.
Jag kan mycket väl behöva göra mig till allmänt åtlöje.
Det låter ju skitkul det här. Så gör vi tycker jag!

Kom med tankar och idéer, för om jag ska vara helt ärlig har jag ingen aning om hur man fixar ett bröllop.

 

Kom gärna med förslag på möjliga fruar. Jag må ha rätt många bekanta men jag är inte säker på att så många av dem vill gifta sig med mig. Och jag har en känsla av att Jennifer Aniston inte kommer vilja det heller…

Nu ska vi fixa det här bröllopet och ha lite kul på vägen, tycker jag.

Häng med!